Låt kalven gå med kon

En av de två kvinnor som installerades som ny professor vid SLU heter Sigrid Agenäs.
Hon tillträdde sin tjänst i december, som professor i idisslarnas skötsel med inriktning laktationsbiologi.
Hennes föreläsning ”Ett glas mjölk – så enkelt och så komplicerat” visade tydligt på hennes starka engagemang i ämnet. Sigrid började med att hälla upp ett glas mjölk och ställa det bland ett antal vattenglas. Ett glas mjölk består av 80 % vatten – men det består också av 18 av 22 viktiga näringsämnen som vi människor behöver varje dag, inleder Sigrid.
I vattendelen återfinns proteinet (vilket vi känner till nu med det ökade intresset för vassle och proteinet däri). Proteinets sammansättning är relativt konstant och styrs av kons DNA. Fettsyrorna däremot varierar då de kan ha olika ursprung. Fettsyrorna kan komma från kons foder, från kons fettreserver eller bildas i kons juvervävnad. Sammansättningen på fettsyrorna varierar därför. Det är även stor variation i mjölkens naturliga fetthalt. Fetthalten i mjölk och mjölkprodukter från våra stora mejerier standardiseras sedan många år tillbaka och där finns inte den naturliga variationen, dessutom homogeniseras mjölken så att fettet inte flyter upp i förpackningen.

(bilden är från Sigrid Agenäs installationsföreläsning 30 mars 2017. Fotograf Ulrika Åkesson)

I slutändan är det konsumenten som väljer
Sigrid tar upp de välkända målkonflikterna som en utmaning även för forskare – vad ska prioriteras och vad ger mest nytta?
• Biologisk mångfald kontra Växthuseffekt
• Öppna landskap kontra Erosion
• Gödsel kontra Näringsläckage
Marknaden ställer också krav som ofta ställs mot varandra: Sigrid tar upp konsumentens förväntan om att produkten ska vara näringsrik, god, ofarlig och billig. Som om inte det vore nog förväntar vi oss också att produktionen håller en god djuromsorg, är hållbar för klimat och miljö samt ger oss ett levande landskap utan näringsläckage. Producenterna svarar med ett rikt utbud – ett utbud där vi konsumenter behöver lägga alltmer tid på att välja ”rätt”.

 

 

Vilken gotlandsmjölk passar bäst i min kyl?

(bilden är från Sigrid Agenäs installationsföreläsning)

 

 

 

 

Vår konsumtion av livsmedel är inte hållbar – men det är inte kornas fel
Sigrid påpekar att media i många fall skapar en bild som är mer styrd av känslor än av underbyggd fakta. En rationalisering av mjölkproduktionen har skett för att vi fortsatt ska kunna erbjuda en billig produkt, fortfarande näringsrik, god och ofarlig. Vi har genom olika åtgärder lyckats öka mjölkmängden per ko samtidigt som vi inte längre låter kalven gå med kon.

Framtidens mjölkproduktion – ny teknik och mer forskning
Sverige ligger i framkant vad gäller mekanisering av mjölkning. De robotutrustningar som länge funnits på marknaden har inte gått att kombinera med en diande kalv. I takt med att vi ser nya robotlösningar på marknaden som mer sofistikerat kan avläsa varje enskild spene vid varje tillfälle öppnas nya möjligheter för svenska kalvar. Idag skiljs kalven som regel inom ett dygn från sin mamma. De föds upp av människor och har ej fri tillgång till mjölk. De måste inte vara så, menar Sigrid. I andra länder går kalv med ko även i lösdrift. Och det fungerar!
Men vi behöver mer forskning på området, menar Sigrid. Det är många faktorer som påverkar och vi vet inte alltid vad det är som påverkar. Dessutom måste man ta med att kons tidigare erfarenheter påverkar resultatet. Det finns ingen quick-fix. Det är viktigt att det finns forskning som bedrivs på forskningsstationer där man kontinuerligt gör många och noggranna mätningar för att klart kunna se olika samband som påverkar. Det är också av vikt att det sker samverkan med gårdar som har erfarenhet från alternativa lösningar som de faktiskt testat över en tid. Samverkan med rådgivare och agroteknikföretag är också en viktig del när man bygger ny kunskap.
På frågan om det är nyttigt för kalven att ha fri till gång på mat svarar Sigrid bestämt: Ja! De första tre månaderna är det fritt fram för kalven att växa hur fort den vill, det är så naturen skapat dem. Från ca 4 månaders ålder fram till puberteten bör man däremot vara mer försiktig och begränsa tillgången. Föder man kalvarna på detta sätt är chansen till och med större att utbytet av den blivande mjölkkon blir högre än om kalven inte gått med kon.

Sigrid fortsätter nu sin forskning inom mjölkproduktion där hon särskilt kommer att studera faktorer som bestämmer de mjölkbildande cellernas produktion. Vi ser fram emot att följa Sigrids arbete.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst