Vid ett föredrag om intensiva produktionssystem beroende på växtzoner i Brasilien fick vi ta del av pågående forskning vid Sao Paulo University, Brasilien. Det finns ett behov att öka näringsinnehållet i betesvallarna framför allt i sydöstra Brasilien där markpriserna är höga då det råder stor konkurrens om jordbruksmarken. Framför allt då från sockerrörsproduktionen. Detta gör att betesytorna är mindre och produktionssystemen mer intensiva. Här tillämpas slutgödning i s k feedlots. Försök pågår där man vill hitta ett mer integrerat produktionssystem mellan kött- och sockerrörsproduktion, berättar Dannylo Oliveira de Sousa, forskare vid Sao Paulo University i Brasilien. Som exempel beskriver Dannylo att man önskar utnyttja sockerrörens femte år mer effektivt som foder då den inte är lika högkvalitativ för sockerproduktion. Just sockerrör är den vanligaste grödan i feed lots i Brasilien med 32% av slutgödningsfodervolymen. Dannylo har i sin forskning visat på viktiga skillnader när det gäller god lönsamhet i och med en bättre tillväxt beroende på vilken sorts sockerrör man odlar.

      
Bilder från D. Oliveira de Sousa

Liknande sådana integrerade system finns i mellanregionerna, i det stora majs- och sojaproduktionsområdet. Här bedrivs 38% av landets köttproduktion och 90-92% av fodergivan kommer från majskolvar, där hela majskolven ges till boskapen. På så sätt får de i sig många av de nödvändiga näringsämnena. Dannylo och hans forskarkollegor är väl medvetna om att det inte är det mest effektiva systemet då en stor del av kärnorna passera systemet utan att brytas ner. Men mängden majs i området ger i slutändan ändå ett bra och kostnadseffektivt foder.

Praktisk kunskapsspridning

Dannylo är delaktig i driften av en gård med mjölkkor och nötboskap. Han har ett genuint intresse för god djuromsorg och effektiv odling. Han vill med sin egen gård visa hur ett mer hållbart system för kött- och mjölkproduktion kan drivas. På frågan om det är vanligt att forskare driver eget lantbruk ler han och säger:

”Nej, det är det inte. Jag har sett att det är svårt att nå ut med ny kunskap och forskningsresultat genom att enbart hålla föreläsningar. Vår idé är därför att praktiskt visa hur man kan genomföra förbättringar på gården. Vi får se hur väl det tas emot framöver.”

Dannylo har just avslutat sin 4-månaders vistelse vid SLU i Skara. Elisabet Nadeau, forskningsledare vid husdjurens miljö och hälsa har förhoppningar om fortsatt samverkan.

”Brasilien äger viktig kunskap om helt andra gräsarter, mer tåliga för ett torrare klimat. Vi skulle gärna se forskningsförsök i Sverige på nya egenskaper hos gräs i vårt svenska klimat.”

Ulrika Åkesson, Agroväst