Utfodring av ensilage och halm mixat respektive separat utfodrat under dräktigheten

Projektets syfte

I det här projektet vill vi jämföra mixat foder av ensilage och halm med separat utfodring ensilage i tre dagar och halm i fyra dagar under dräktigheten för att studera konsumtion, vikt- och hullutveckling samt ekonomiskt utfall av de båda utfodringsstrategierna.

Projektets bakgrund

Lönsamheten i dikalvsproduktionen är låg. Den största kostnaden är foder, följt av kostnader för rekrytering, arbete och byggnader. Dikon har ett lågt näringsbehov, speciellt under lågdräktigheten. Deras konsumtionsförmåga däremot är stor varför det är viktigt att de utfodras med ett foder med lågt energi- och högt fiberinnehåll. Mer än en tredjedel av alla dikogårdar är ekologiska och då krävs enligt reglerna att djuren har fri tillgång till foder. Även vid utfodring av sent skördad vall går korna upp i hull och blir lätt för feta, vilket ger höga kostnader, en onödig miljöbelastning och även kan leda till kalvningssvårigheter och sämre dräktighet. Det tycks således att om dikor ska utfodras med traditionellt vallensilage behöver det utfodras i kombination med halm.