Gröna Möten spanar på Livsmedelsforum i Göteborg
Annica Sohlström, Livsmedelsverket, konstaterar i inledningen av årets upplaga av Livsmedelsforum att fokus för dem nu har förändrats från att tidigare handlat mest om matsäkerhet och näringsriktig kost till att alltmer handla om miljöpåverkan, smaklighet och mat som en del i skolans pedagogiska arbete. Naturvårdsverkets Kerstin Cederlöf stämmer in genom att peka på nödvändigheten i att öka vår kunskap om klimatpåverkan inom livsmedelsproduktion. ”Felet är att vi pratar om en fråga i taget”, säger Kerstin, ”Vi måste se helheten, få alla intressenter att agera tillsammans”.
Det nyss avslutade fyraåriga projektet PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment) har haft som syfte att utveckla system för att bättre kunna följa svensk konsumtions miljöpåverkan. Projektet kommer bland annat att redovisa resultat genom publicering av två vetenskapliga artiklar. Christel Cederberg, Chalmers, påpekade vikten av att väga in alla faktorer när man klimatanpassar en råvara. Chalmers del i PRINCE rör den konsumtion som är kopplad till mat och i projektet studeras även importerade produkters påverkan på det svenska klimatavtrycket. Och här finns för oss stora klimatbovar, inte oväntat, i soja, palmolja och sydamerikanskt kött. Mer överraskade är kanske istället produkter som frukt, grönsaker och nötter från Afrika. Parallellt gav LRF:s expert inom hållbar utveckling, Hilda Runsten, kunskap om att trädgårdsodling är den näringsgren som ökar mest. En utmaning, menar hon, för att den svenska trädgårdsodlingen verkligen ska ta fart är att konsumenten når en högre medvetenhet och vilja att känna till ursprung på frukt, bär och grönsaker.
Hilda Runsten, LRF:s expert hållbar utveckling
Branschen behöver öka transparens och säker spårbarhet
Livsmedelsforum som gick av stapeln 11 september 2018 hade cirka 250 deltagare under dagens späckande föredragsprogram. Gröna Möten fanns där för att ta del av senaste nytt inom hållbarhetsområdet. Ett intressant, nytt initiativ kommer från branschen själv och har fått benämningen Sweden Food Arena. Språkrör för satsningen är Patrik Holm Thisner, hållbarhetschef HK-Scan.
Vid en snabb kommentar under en kaffepaus säger Patrik att han är optimistisk och tror att initiativet kommer kunna samla industrin kring viktiga utvecklingsfrågor. Sweden Food Arena är sprunget ur Livsmedelsstrategin och här är målet att samverka genom forskning och innovation för att kunna öka svensk livsmedelsproduktion. I en jämförelse med andra europeiska länder är livsmedelsindustrin i Sverige lågt rankade vad gäller innovationskraft (plats 14). Sweden Food Arena kommer initialt att satsa på tre temaområden: cirkulär mat, hälsa & smak, automation & digitalisering. Patrik menar att det kommer krävas en högre transparens och ökad säkerhet gällande spårbarhet genom hela värdekedjan.
Under dagen presenterades många exempel på hur man tar sig an utmaningarna i att öka livsmedelsproduktion med mindre klimatpåverkan. Alltifrån Akvaponik i stadsmiljö, återplantering av regnskog för bevarande av biologisk mångfald, mer miljöanpassade förpackningar inom snabbmatsindustrin. Kalf & Hansen framträdde som den snabbmatskedja som mest tydligt använder sin miljöprofil som en del av hela sitt kommunikationskoncept. McDonalds och Max Burgers fanns också på plats och ville med exempel visa att de tar klimatfrågan på allvar.
WWF:s Anna Richert underströk i slutet av dagen allvaret i att vi just nu bidrar till den sjätte massutrotningen av vår biologiska mångfald i takt med att regnskog fortsätter att ge plats åt jordbruk. Vår efterfrågan på råvaror till livsmedelsindustrin är den största påverkande faktorn. De stora globala matjättarna spelar en viktig påverkansroll, menar hon. Annica Sohlström, Livsmedelsverket, kommenterade dagens inledande fråga om livsmedelsstrategin håller i ett sammanhang med fortsatta klimateffekter likt de vi såg i somras: "Det pratas för lite om hur vårt samhälle måste se ut för att vi ska lyckas - allt som oftast landar det i en individfråga".
Superentreprenören och det avslutande energiinslaget från Fia Gullikson gav en ordlek som får bli slutordet för Gröna Mötens spaning: "To get there spells together".
Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild
Hur ser odlingsläget ut 2018? Vilka utmaningar står svensk potatisodling inför? I samband med Nossebro marknad 31 oktober arrangerar Gröna Möten tillsammans med samverkansplattformen LAB190 och Interreg North Sea Regionprojektet REFRAME ett eftermiddagsseminarium om hur vi kan samverka för att möta utmaningarna.
"Ett väldigt intressant tema som lockat deltagare med stor geografisk spridning", berättar Gröna Möten Sjuhärads lokala samordnare, Caroline Dahrén.
”Nej, det är det inte. Jag har sett att det är svårt att nå ut med ny kunskap och forskningsresultat genom att enbart hålla föreläsningar. Vår idé är därför att praktiskt visa hur man kan genomföra förbättringar på gården. Vi får se hur väl det tas emot framöver.”
"Främja hållbart lantbruk är en del i kraftsamlingen inom Västra Götaland, som går under namnet Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om. Vi ser inte bara de miljövinster vi kan göra genom mer medvetna val som konsumenter, utan här finns det vinster att göra även för lantbruksföretagare. Mycket av den gas som produceras kommer från lantbruksnäringen, till exempel gödsel", förklarar hon.
Efter vandringen samlades deltagarna för en god fika på herrgården med påföljande föredrag av Maria Vretemark, förste antikvarie vid Västergötlands museum. Maria menar att mycket talar för att namnet Götala betyder "alla götars ting". Man tror också att det har funnits ett tempel här redan under förkristen tid. Det som idag kallas "Tempelbacken vid Götala" kan mycket väl vara den gamla tingsplatsen, menar hon. "Vi kan inte säkert veta då platsen aldrig blivit utgrävd", förklarar hon vidare.