Attrahera din målgrupp med en bra story

Att synas på Facebook och Instagram blir ett alltmer viktigt och effektivt sätt att nå ut med sitt budskap och sitt erbjudande. Idag är det vanligare bland oss svenskar att läsa nyheter via sociala medier än att läsa en tryckt morgontidning till frukost. Gröna Möten arrangerade tillsammans med Lokalproducerat i Väst en uppföljning till Bli social med dina kunder från i våras. Denna gång med en fördjupning i det som kallas för innehållsmarknadsföring. Till den sjätte december 2017 hade Behrang Kianzad bjudits in, journalist, jurist och specialist inom marknadsföring i sociala medier. Idag är han utbildningsledare vid Medieinstitutet i Malmö.

Han säger: ”Facebook har gått från att ha upplevts oseriöst till att det idag inte finns
en ledningsgrupp som inte förstår värdet av sociala medier”.

 

Kullans Lycka - prisad för sin satsning

I Norra Kedum ligger Kåregården eller som vi känner den: Kullans Lycka. Här bor Agnetha Björnsdotter Berglund med sin familj - och fåren. För sedan 2005 är Agnetha fårfarmare utanför Lidköping. ”Jag är en lycklig dalkulla i den västgötska myllan”, presenterar hon sig. Agnetha delar med sig av sina erfarenheter av att bygga upp en verksamhet och ett varumärke. ”Från början kändes det som att det här med sociala medier var krångligt och tog en massa tid. Idag är mitt Instagramkonto en viktigt del av min marknadskommunikation och jag sparar tid och pengar”, säger Agnetha. Hon har valt Instagram, mycket därför att det var så hon kom igång. Det kändes enklare med Instagram. Senare har det visat sig att Instagram passar hennes huvudsakliga målgrupp bra. Agnethas produkter från lammen säljs främst genom återförsäljare och restauranger. Agnetha känner sig tryggast med Instagram, men använder även Facebook idag.
Agnetha ger några handfasta råd: bildvalet är viktigt, skriv korta texter, återkoppla alltid på kommentarer, gör din tid på sociala medier till en daglig rutin.

”Missbedöm inte din egen vardag, det är det dina följare vill se”, säger Agnetha. Hon berättar om en kort video på ätande får som blivit en av hennes allra mest gillade inlägg.
Agnetha har lyckats skapa en härlig känsla runt sitt företag och sina produkter med hjälp av bilder ur vardagen som beskriver hennes liv på Kullans Lycka.
Hennes framgång uppmärksammades under året då hon fick priset som Årets lokala livsmedelsproducent i Skaraborg 2017. I motiveringen stod bland annat ”Med sin närvaro i sociala medier visar hon på ett personligt och äkta engagemang både för djur, natur och sin egen Lycka”.

Vad är innehållsmarknadsföring

Behrang inleder med en definition från CMI, Content Marketing Institute som säger att content marketing är strategisk marknadsföring som förmedlar relevant information till en väl definierad målgrupp.
Och eftersom 85% av oss finns registrerade på något sätt i digitala verktyg som Facebook, Google, Instagram, Twitter är det ett naturligt val att investera i marknadsföring på sociala medier.

Innehållsmarknadsföring handlar om att fånga så många som möjligt med en bra story - en berättelse som kan leva en lång tid. Det är viktigt att tänka nytt, kopiera inte andras utan se till att sticka ut. Överdriv inte, det du berättar måste vara relevant. Du vinner mycket på att dina inlägg är inspirerande och berörande för mottagaren.
Behrang visar filmen Always #likeagirl som ett exempel på hur företaget har bytt kommunikationsstrategi och istället för att tekniskt beskriva sin produkt så har man valt att bygga en story runt självförtroende. En youtubefilm som berör och skapar en ny image runt företaget och deras produkter:

 

Ett annat exempel är The Furrow (Fåran) som givits ut som tryckt magasin av John Deere sedan 1895. Hela tanken med tidningen är att bygga förtroende och lojalitet genom storytelling. Här skapas berättelser utifrån vardagen, där lantbrukaren känner igen sig. Magasinet är högst levande än idag, finns översatt till ett 40-tal språk och företagen har fortsatt med samma strategi. Här nämns inget om John Deeres produkter eller lanseringar utan här lyfts goda exempel genom intressanta reportage och intervjuer. De vill berätta hur de, med sin långa erfarenhet av jordbruk, kan lösa dina utmaningar.
Men vi går helt klart från tryckt magasin till film. Behrang menar att vi tydligt ser att det satsas alltmer på rörliga bilder. Youtube är den digitala kanal som företag kommer marknadsinvestera mest i kommande år. Därefter video på Facebook och Instagram.

Bli din egen redaktör

Det är viktigt att lägga tid på att identifiera målgrupp, vilka kanaler målgruppen rör sig i, vilka utmaningar du kan lösa åt din målgrupp. Se dig själv som redaktör, du ska förmedla ett innehåll som engagerar, skapar interaktion och i slutändan leder till att du säljer din vara eller tjänst. Gör en enkel kommunikationsstrategi och avsätt arbetstid för sociala medier. ”Sociala medier är enbart en motorväg in till din webbsida. Dina aktiviteter ska leda trafik, inget annat”, förklarar Behrang.
Det lönar sig att köpa annonser och sponsring på sociala medier var ytterligare ett råd vi fick med oss från dagen. Även om det går ändå, Agnetha från Kullans Lycka har ännu inte satsat på varken annonser eller sponsrade inlägg på Facebook. Behrang framhöll Agnethas strategier och tankar bakom sina inlägg som goda exempel på bra innehållsmarknadsföring. Det har helt klart skapats ett intresse med många följare som resultat. Men samtidigt vet vi att Facebook idag visar bara 10% av det du lägger upp organiskt. Facebook bygger på att du köper spridning. Det kommer alltmer även på Instagram. Det är något man helt enkelt måste förhålla sig till.

När du väl byggt upp ett intresse så gäller det att aktivera dina följare, få dem att klicka sig vidare in på din webbsida för att hitta dina erbjudanden. Därefter behöver man bygga vidare på den relation som skapats, till exempel genom att komma med nytt spännande innehåll, tävlingar eller annat som upprätthåller aktiviteten. Till sist, allt måste kunna mätas. Vi behöver kunna se att det vi gör ger resultat. Detta kan man göra enkelt idag, menar Behrang. Man mäter räckvidd, interaktioner, clics (CTR = click through rate), köp (CR = click rate).

Vi som var där hade en intensiv dag på Green Tech Park i en fullsatt sal med många, engagerade och intressanta företagare på plats.

      

Detta seminarium möjliggjordes genom medel från EU-projektet REFRAME som bland annat har som syfte att genomföra kompetenshöjande insatser för små och medelstora livsmedelsföretag i Västsverige. Bilden ovan från vänster: Agnetha Björnsdotter Berglund, Kullans Lycka; Sofia Lennström, Lokalproducerat i Väst; Behrang Kianzad, Medieinstitutet i Malmö.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst

Fotograf Ulrika Åkesson

Förpackningen betydelsefull vid produktval i butik

EU-projektet REFRAME har under året bidragit till att en rad kompetenshöjande insatser har kunnat arrangeras för att höja kompetensnivån hos små och medelstora livsmedelsproducenter i Västsverige. 22 november 2017 genomfördes tillsammans med Lokalproducerat i Väst och Gröna Möten ett heldagsseminarium om vikten av att välja rätt förpackning för sin produkt.
Tina Nyberg från PR-byrån Storasyster har lång erfarenhet som art director, grafisk formgivare och stylist. Idag driver hon sin egen reklambyrå med flera uppdrag från småskaliga, landsbygdsnära företagare.

"60-80% av alla köp bestäms i affären. 60% av våra produktval baseras på förpackningen", menar Tina. Förpackningen är avgörande för hur vi särskiljer vår produkt från andra i butikshyllan. Studier visar också att vi har 12 sekunder på oss att få kunden att välja just vår produkt. Det är så lång tid som vi i genomsnitt väljer i butikshyllan. En förpackning har många funktioner, inte bara  den designmässiga. En förpackning ska skydda innehållet, klara tuff transporthantering och den ska ha en tydlig produktmärkning. Innovativa exempel visades, till exempel en äggkartong av gräs.

Välj rätt signalfärg för din produktförpackning

Tina går igenom de trenden som hon ser just nu. Det handlar om alltifrån rik färgskala, miljöprofilering, handskrivna typsnitt. Färgval är också viktigt att tänka igenom. Till exempel en vit färg signalerar lågkaloriprodukt, grön färg hälsosamma och färska produkter, röd färg premiumprodukt. Man vill gärna se utmanande design, vågade nya grepp, en extra twist.

TK Pac satsar på förpackningslösningar i mindre serier

Något som är viktigt för småskaliga verksamheter är att kunna få en unik förpackningslösning utan att behöva låsa upp sig till en volym som räcker flera år. Tommy Enqvist, delägare i bolaget presenterade sin verksamhet och en rad olika exempel på förpackningar av kartong. "Vi hjälper våra kunder när det kommer till materialval, tryckeffekter och förpackningskonstruktioner. Förpackningen ska inspirera, informera och skapa mervärde för kunden", förklarar Tommy. De använder både nytillverkad kartong och återvunnen. Tryckfärgerna är alltid vegetabiliska och därmed godkända för livsmedelsförpackningar. Tommy poängterar att all kartong som tillverkas i Sverige är livsmedelsgodkänd. En rad exempel visades med spännande konstruktion och tryckeffekter. "Hur små serier kan ni göra då?", frågade jag. Tommy svarar diplomatiskt att det är ju en kostnadsfråga, men det är inte ovanligt med serier om mindre än 500 stycken.

Livsmedelslagstiftningen ger tydliga regler för märkning

Avslutningsvis fick vi en ny uppdatering vad gäller produktmärkning av Cecilia Faktus, rådgivare på Lokalproducerat i Väst. Grunden finns i EU-förordning 1169 från 2014. Livsmedelsverket har produktmärkning som ett fokusområde så Cecilia uppmanade alla att vara pålästa och noggranna med hur produkterna deklareras. Livsmedelsprodukter ska innehålla beteckning, ingrediensförteckning, allergimärkning, nettokvantitet, datummärkning, förvaringsanvisningar, kontaktuppgifter och i vissa fall även mängd, ursprungsland och bruksanvisning. Helt klart mycket att fördjupa sig i och inte minst presentera på ett läsbart och snyggt sätt. Cecilia gick lotsade oss igenom alla kraven och gav tips till lösningar för olika typer av produkter.

Dagen gav mycket matnyttigt, kunskap från kompetenta föredragare och en värmande gulaschsoppa med mingel vid lunchpaus.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst

Fotograf Ulrika Åkesson

DON-konferensen i Skara gav viktigt forsknings- och erfarenhetsutbyte

Årets upplaga av öppet seminarium på temat Toxiner i spannmål fick byta till större lokal. Gröna Möten höll ihop det praktiska medan Nätverket för odling och kvalitet svarade för programmets innehåll. "Vi förstod redan efter förra årets konferens om DON i havre att detta är ett ämne som berör och påverkar flera led i värdekedjan", förklarar Thomas Börjesson, Agroväst, initiativtagare till att bilda Nätverket för odling och kvalitet. Att hitta sätt att förebygga svampangreppen som leder till DON i spannmål har ett stort ekonomiskt värde och engagerar därför inte bara primärproducenter utan även spannmålshandeln, kvarnar och myndigheter.

Mindre problem med DON-halten 2017 än väntat

Erik Hartman, VD för Föreningen foder & spannmål, gav oss information om läget efter årets skörd. I augusti och en bra bit in i september såg det mycket bra ut men i Västsverige kom en brytpunkt runt vecka 37-38 då halterna ökade markant. Så de som lyckades få in sin skörd tidigt märkte inte mycket av DON i år. Totalt har det tagits 8800 analyser och när allt sammanställts kan Erik konstatera att 2017 är året då vi sedan starten av de intensiva mätningarna 2011 noterar minst problem av DON. Erik poängterar dock vikten av fortsatt omfattande och kontinuerlig provtagning och han pekar också på betydelsen av branschsamarbete.

Samverkan i forskning och datautbyte viktigt för framtiden

Thomas Börjesson har arbetat fram en vädermodell där data samlas samman. Genom att jämföra olika väderparametrar under känsliga perioder vad gäller svampangrepp kan man förutspå risk för DON. Målet med vädermodellen är att bidra med råd om vilka åtgärder som behövs för att minska de ekonomiska förluster som kommer av höga halter DON i framför allt havre.

Data som sammanställts av hur DON-förekomsten varit spridd i landet och hur utvecklingen sett ut över tid:

Bilden som bygger på inleveranser till Lantmännen visar på det utsatta området som finns framför allt mellan Vänern och Vättern. Vi kan också konstatera att det finns variationer mellan åren. Tidigt i år såg det ut enligt modellen ut som att vi kunde få ett svårt år med hög andel svampangrepp. Så skedde inte, tack före lägre temperatur än förväntat och torra perioder under senare delen av odlingssäsongen. Thomas kan konstatera att nya parametrar bör komplettera modellen för att göra den stabilare, t ex temperatur just vid havrens blomning. En annan faktor som bör studeras mer noggrant är fuktighet över tid, inte bara mängden nederbörd utan också hur långa perioder det regnar.

Liknande vädermodeller har utarbetats av LUKE, forskningsinstitut för naturresurser i Finland. Veli Hietaniemi, forskare, redogjorde för mykotoxinläget i Finland. Förekomst av DON i Finland var mer omfattande i Finland än i Sverige 2017. Här har man också under ett antal år använt väderdata för att förutspå svampangreppen. Under åren 2012 och 2016 drabbades ända upp till 30% av skörden på grund av för höga halter av toxinet DON och även 2017 hamnade andelen över EU:s gränsvärden på ca 30%. Veli menar, precis som Thomas, att det är faktorerna temperatur, regn och luftfuktighet som är mest avgörande för svamptillväxt. Särskilt då kombinationer av hög temperatur och hög fuktighet under blomning och skörd. Den finska prognosen visade i början av augusti på låga risknivåer, men mycket nederbörd och höga temperaturer under augusti gav högre DON-halter än förväntat. I Finland är det, som i Sverige, havre som är i fokus, men alltmer analyseras även vårvete. I Finland ser man också med ökat intresse möjligheten att sortera drabbade partier i efterhand. Både Veli och Thomas ser ett nordiskt forskningssamarbete för att utbyta redan bedriven forskning, men också sätta fokus på nya områden för gemensam forskning i ämnet Fusarium och Fusariumtoxiner.

Ytterligare ett internationellt inslag på konferensen var deltagandet av Ervin Taniy från RomerLabs, som är en del av Erber Group och Biomin, med huvudkontor i Getzersdorf, Österrike. Inom Biomin samlas analysdata från hela världen för att mäta förekomst av olika typer av mykotoxiner. Detta har man gjort sedan 2004. I deras sammanställda data framträder norra Europa som ett högriskområde när det gäller DON, endast i Östra och Sydöstra Asien uppmäts högre DON-halter.

Allt större lantbruksenheter som hanterar stora kvantiteter spannmål ställer krav på god torkningshantering

Dagen innehöll även viktig information om lagringstoxiner och vikten av kontroll på torkning av spannmål för att undvika t ex ochratoxiner. Här redogjorde Nils Jonsson från RISE för de studier som gjorts inom tidigare JTI (numera RISE) med fokus på olika konserveringsmetoder och lagringsskaderisker med dessa. Inte oväntat visar kalluftstorkning en högre risk för Ochratoxin A. Nils underströk att även om studien har några år på nacken är den högst aktuell. Med allt färre lantbrukare som hanterar allt större mängder spannmål gäller det att ha kontroll på logistik vid torkning av spannmål. Det gäller att våtlagringstiden hålls så kort som möjligt, att hålla så låg vattenhalt som möjligt vid mellanlagring och att kyla ner den torra spannmålen till under 15 grader så fort som möjligt. Nils tog även upp att baljväxter som åkerböna också löper risk för att drabbas av lagringstoxiner då dessa är svåra att torka på ett sätt som håller nere risken för bl a Ochratoxin A. Han påpekade även att 2017 är ett år då vi kan se en ökning av just lagringstoxiner på grund av den blöta perioden i samband med höstskörden.

Agroväst och Nätverket för odling och kvalitet tackade avslutningsvis för den goda uppslutning och bra diskussioner under dagen.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst

Fotograf Ulrika Åkesson

 

 

 

 

 

5 december 2017 World Soil Day

Idag uppmärksammar världen betydelsen av vår jordbruksmark. Cirka 80% av de genomsnittliga kalorierna vi äter varje dag kommer från jordbruksgrödor. Att vi håller en god kvalitet på vår åkermark medger långsiktig odling av grödor med högt näringsvärde. Förenta Nationerna står bakom instiftandet av denna särskilda dag för mark och vill understryka att jordbruksmark på många håll i världen fortsatt är utsatt för av en överexploatering, t ex utvidgad bebyggelse, som inte är långsiktigt hållbar.

Läs mer om dagen via länken här >>>

 

 

 

 


Att bruka jorden på ett långsiktigt hållbart sätt genom precisionsodling hjälper till att bibehålla en god markkvalitet.
Precisionsodling Sverige (POS) driver en rad projekt för att visa på hur vi kan utnyttja ny teknik för att tillföra jord och gröda precis just det som behövs utan att begränsa markens kvalitet på kort eller lång sikt.

Inom EU-projektet Innovationer för hållbar växtodling görs flera försök om hur vi på ett skonsamt sätt, mekaniskt kan radhacka med så liten jordbearbetning som möjligt. Försök görs både i Norge, Danmark och Sverige. Bilden nedan är från Skåne där RISE gör försök med mekanisk radhackning. Läs mer om projektet här >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst